Läkarintyg vid sjukfrånvaro

Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen.
Denna skyldighet är reglerad i socialförsäkringsbalken, arbetsmiljölagen och i
Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivaren ska underlätta för individen att komma tillbaka i
arbete efter sjukdom genom att erbjuda skäligt stöd och anpassningar på arbetsplatsen.

Plan för återgång i arbete

Arbetsgivare har en skyldighet att ta fram en plan för återgång i arbete när en
individ kan antas vara sjuk under en längre tid (enligt 30 kap 7 § socialförsäkringsbalken).
Planen ska kontinuerligt följas upp och revideras vid behov. Bedömningen ska baseras på hälso- och sjukvårdens uppgifter om individens funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar och prognos samt utifrån arbetsplatsens förutsättningar.

Rätt till frånvaro

Individens rätt att vara frånvarande på grund av sjukdom behöver styrkas genom ett
läkarintyg. Detta gäller under hela den tidsperiod som individen är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom.

Sjukpenningtillägg/Avtalsgruppsjukförsäkring

De flesta arbetsgivare på svensk arbetsmarknad betalar enligt kollektivavtal ett
sjukpenningtillägg vid sjukfrånvaro. En förutsättning för detta tillägg är att individen har rätt till sjukpenning och lämnar in ett läkarintyg.

Tystnadsplikt

Enligt sekretesslagen gäller tystnadsplikt för anställdas hälsotillstånd och för uppgifter om anställdas personliga förhållanden i omplaceringsärenden.

Alla som i sitt arbete har information om en arbetstagares hälsotillstånd eller personliga
förhållanden har tystnadsplikt om detta enligt sjuklönelagen. Läkarintyg och läkarutlåtanden ska hållas inlåsta och skyddas från obehörig insyn.

Skulle den anställde bli sjuk igen inom fem dagar efter dennes sjukskrivning så krävs det återigen ett läkarintyg på den nya sjukperiodens åttonde dag trots att det räknas till
samma sjuklöneperiod.

Tänk på att hantera läkarintyg med aktsamhet, de innehåller sekretessbelagda uppgifter

Duger ett läkarintyg med mycket litet information som underlag under sjuklöneperioden?

Under sjuklöneperioden är det arbetsgivaren som bedömer om arbetstagaren dels har rätt vara frånvarande på grund av sjukdom, dels har rätt till sjuklön. Arbetsgivaren behöver även information om på vilket sätt arbetsförmågan är nedsatt för att eventuellt kunna anpassa arbetsuppgifterna.

För att kunna göra dessa bedömningar, behöver arbetsgivaren medicinsk information och det är därför arbetsgivaren som bedömer om informationen i läkarintyget är tillräcklig.

En arbetsgivare bör i första hand prata med arbetstagaren och förklara förutsättningarna för rätt att vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, rätt till sjuklön samt om
skyldigheten att delta i en rehabilitering.

Självfallet får en bedömning göras i varje enskilt fall där intyget troligtvis är en av flera faktorer som vägs in av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte anser att läkarintyget innehåller tillräckligt med information, bör denne uppmana arbetstagaren att kontakta sin läkare för att få läkarintyget kompletterat.

Diagnosen framgår inte i läkarintyget, har arbetstagaren rätt att dölja den?

Ja, i läkarintyget är det valfritt för arbetstagaren att uppge sin diagnos. Av 8 § sjuklönelagen framgår att läkarintyget inte behöver innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren har. Enligt praxis betyder det att diagnosen kan döljas av arbetstagaren.

Det är dock viktigt att ha i åtanke att arbetstagaren med stöd av intyget ska kunna styrka
nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom gentemot sin arbetsgivare. Om diagnos saknas är det därför ännu viktigare med en tydlig beskrivning av aktivitetsbegränsningar med mera i intyget.

Personuppgifter och GDPR

När det gäller personuppgifter i ett rehabiliteringsärende är utgångspunkten att uppgifterna får sparas under den tid som rehabiliteringsärendet pågår, därefter får man titta på omständigheterna i det specifika fallet.

Varaktigheten och karaktären på sjukdomstillståndet är avgörande för hur länge uppgifterna får sparas. Rör det sig om en bruten tumme kanske uppgifterna kan slängas ganska snart efter avslutad rehabilitering. Är det däremot fråga om alkoholism kan arbetsgivaren behöva följa upp ärendet och uppgifterna kan därför behöva sparas även efter avslutad rehabilitering.

Samma individuella bedömning får man göra när det gäller läkarintyg och uppgifter som
hanteras inom ramen för disciplinära ärenden där arbetsgivaren kanske behöver vidta
arbetsrättsliga åtgärder. Då får man göra en bedömning utifrån omständigheterna i det
enskilda fallet.

I Vindelns kommun förvaras läkarintyget hos den som har rehabiliteringsansvaret.

Känsliga personuppgifter

Den anställde avgör själv vilka uppgifter denne vill lämna till arbetsgivaren. Insatser och
åtgärder som vidtas i rehabiliteringssyfte bygger på frivillighet från den anställdes sida.

Det är viktigt att beakta att möjligheter att uppnå goda resultat i rehabiliteringen begränsas om man väljer att inte delge arbetsgivaren relevanta uppgifter angående hälsotillståndet eller om man väljer att avstå från rekommenderade insatser.

Formuläret Information om personuppgifter och sekretess med anledning av
arbetsgivarens rehabiliteringsansvar säkerställer att den anställde
informerats om att uppgifter som framkommer i dennes rehabilitering
kommer att dokumenteras samt att arbetsgivaren har en informationsskyldighet till Försäkringskassan.

Genom samtycke ger den anställde sitt godkännande till att arbetsgivaren får
ta del av sekretessbelagda personuppgifter med anledning av en bedömning
av dennes arbetsförmåga. Samtycket gäller även att arbetsgivaren får delge
dessa uppgifter till utförare av rehabiliterande insatser samt att
arbetsgivaren får ta del av resultatet av dessa.