Möt våra medarbetare i kampanjen: "Jag är en del av Sveriges totalförsvar"

Vad behöver fungera i Vindelns kommun om vardagen plötsligt förändras? Under Beredskapsveckan möter du några av kommunens medarbetare och får veta mer om deras uppdrag inom krisberedskap och civilt försvar.

I en kris behöver viktiga delar av samhället fortsätta att fungera. Barn behöver omsorg, äldre och sjuka behöver stöd, mat behöver lagas och invånarna behöver få korrekt information. Räddningstjänst, digitala system och kommunens ledning måste också fungera.

Bakom kommunens beredskap finns människor med olika yrken och kompetenser. De planerar, övar och förbereder verksamheterna för händelser som exempelvis långvariga elavbrott, störningar i vattenförsörjningen, extremväder, IT-störningar och höjd beredskap.

Här får du möta några av dem och läsa om hur deras vanliga arbetsuppgifter hänger ihop med kommunens beredskap.

Följ kampanjen på Facebook Länk till annan webbplats.
Följ kampanjen på Instagram Länk till annan webbplats.

Du är också en del av Sveriges totalförsvar

Totalförsvaret består av det militära försvaret och det civila försvaret. I det civila försvaret ingår bland annat myndigheter, kommuner, regioner, företag, organisationer och invånare.

Du bidrar bland annat genom att förbereda dig för att kunna klara dig utan samhällets hjälp under minst en vecka. När fler kan ta hand om sig själva och sina närmaste kan samhällets resurser i första hand användas för personer som behöver dem mest.

Under Beredskapsveckan 2026 är temat ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”.

Möt våra medarbetare

Här berättar sju medarbetare om sitt beredskapsuppdrag, hur deras verksamhet förbereder sig och vad du som invånare själv kan göra.

Möt Lotta Jonsson, planerare i hemtjänsten

När elen försvinner eller personal blir sjuk behöver hemtjänstens besök ändå fungera. Lotta tar emot uppdrag från socialsekreterare och fördelar dem på personalen så att brukarna får den hjälp de behöver.

– Vi blir lite av en sambandscentral. Mycket går genom oss planerare och vi behöver tänka om när behov förändras eller någon blir sjuk. Arbetsgruppen och kommunikationen mellan oss är otroligt viktiga.

Personalen arbetar i mindre grupper för att lära känna brukarna och deras behov. Det skapar trygghet och är en styrka när något oväntat händer.

– Vi har fått pröva vår beredskap i verkligheten, bland annat vid längre strömavbrott och snökaos på vintern. Då har alla hjälpts åt och hittat lösningar. Vi har även hjälpt brukare att tillfälligt vistas på en annan plats. Vid en kris behöver vi framför allt se till att brukarna får mat och mediciner och kan hålla sig varma.

Förberedelser och samarbete

Planeringen och information om brukarnas behov finns digitalt och på papper. Pappersunderlagen har använts när systemen legat nere eller strömmen gått. Hemtjänsten har termosar, ficklampor, filtar, portabel powerbank, stormkök och vattendukar i beredskap samt planer för att vid behov hjälpa brukare att tillfälligt komma till Älvbacken.

– Bemanningspoolen är fantastiska och ett viktigt stöd. Tillsammans ser vi över personalbehovet och hittar snabba lösningar. Vi har också hemsjukvården i samma hus på Almagården, vilket underlättar samarbetet. Allt blir lättare när man hjälps åt.

Lottas bästa beredskapstips:

– Tänk igenom hur du ska klara värme och mat om vardagen inte fungerar som vanligt. Ha en grundberedskap hemma och ta hjälp av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Titta också utanför ditt eget hus. Har du en kamin och ved kanske du kan hjälpa en granne att hålla värmen. Vi behöver ha omsorg om varandra.

Möt Christina Kajberg, rektor inom förskolan

När vardagen förändras behöver barn fortfarande trygga vuxna, omsorg och välbekanta rutiner. Christina arbetar för att förskolorna ska kunna ge barnen en trygg och fungerande vardag även vid en kris.

– Förskolan är en viktig del av kommunens samhällsberedskap. Många samhällsviktiga verksamheter är beroende av att vårdnadshavare kan gå till sina arbeten. Därför behöver barnomsorgen så långt det är möjligt fortsätta fungera även vid störningar.

– Vid en kris är det kanske inte möjligt att upprätthålla vardagen precis som vanligt. Men barnen behöver fortfarande trygghet, omsorg och kontinuitet. Vi behöver bevara våra rutiner och skapa en så trygg vardag som möjligt.

Förskolan planerar för hur arbetet ska kunna fortsätta vid exempelvis personalbrist eller avbrott i el, vatten och kommunikationer. Eftersom förskolorna finns på olika platser behöver planeringen ta hänsyn till både lokala förutsättningar och kommunens samlade resurser.

– Vi behöver samverka med kommunens centrala krisberedskap, måltidsverksamhet, fastighet, IT och andra funktioner. Även kontakten med vårdnadshavare är viktig. Det handlar om tydliga rutiner, god kommunikation och att veta vem som ansvarar för vad.

Christinas bästa beredskapstips:

– Fundera på vad du och din familj behöver om elen, internet, telefonin eller vattnet plötsligt inte fungerar. Ha vatten hemma, mat som inte kräver kyl eller frys, ficklampor, batterier eller laddade powerbanks och möjlighet att få information även utan internet. Tänk också på vilka personer i din närhet som kan behöva lite extra hjälp.

– I en mindre kommun som Vindeln är vi beroende av varandra. Varje person som är lite bättre förberedd bidrar till att hela samhället står bättre rustat.

Möt Camilla Arpö, kommunikatör och kriskommunikatör

Vid en kris behöver invånare få veta vad som har hänt, hur de påverkas och vad de behöver göra. Camilla arbetar med att göra kommunens information tydlig, tillgänglig och användbar före, under och efter en kris.

– När något allvarligt händer väcks många frågor. Kan jag dricka vattnet? Är förskolan öppen? Vart vänder jag mig för att få hjälp? Mitt arbete handlar om att förmedla bekräftad information som hjälper människor att förstå situationen och agera utifrån den.

Behovet av information kan bli stort på kort tid. Samtidigt kan läget vara oklart och förändras snabbt. Det gäller att fånga upp nya frågor och rykten.

– Vi behöver vara tydliga med vad vi vet, men också med vad vi ännu inte har svar på. Det är viktigt att lyssna på invånarnas frågor. Informationen behöver vara lätt att förstå även för den som är orolig eller stressad.

Förberedelserna handlar om hur information ska samlas in, kontrolleras och nå fram. Arbetet kräver samarbete med kommunens beredskapssamordnare, krisledning och berörda verksamheter.

– Om elen eller internet försvinner räcker det inte att lägga ut information på webben och i sociala medier. Vi behöver planera för andra sätt att nå människor, exempelvis genom anslag och information på fysiska platser.

Camillas bästa beredskapstips:

– Skriv ner viktiga telefonnummer på papper och prata med dina närstående om hur ni kan hålla kontakten om telefonin inte fungerar. Ha möjlighet att lyssna på P4 Västerbotten, exempelvis med en batteri- eller vevradio.

– Stanna också upp innan du delar information vidare. Vem står bakom uppgiften? Är den aktuell? Går den att bekräfta? Sök information hos kommunen, Krisinformation.se och Sveriges Radio P4. Genom att undvika att sprida obekräftade uppgifter kan vi alla hjälpa till.

Möt Thomas Berg, IT-medarbetare

När digitala system slutar fungera påverkas stora delar av kommunens arbete. Medarbetare behöver kunna kommunicera och komma åt information för att ge invånarna rätt stöd och hjälp. Thomas Berg arbetar med att hålla kommunens digitala infrastruktur och IT-system säkra, tillgängliga och i drift.

– Mitt beredskapsuppdrag är att se till att kommunens digitala verktyg fungerar även vid en allvarlig störning och att det finns reservlösningar om något slutar fungera. Vid exempelvis ett omfattande strömavbrott eller en cyberincident behöver viktiga verksamheter fortfarande kunna kommunicera och få tillgång till den information de behöver.

IT är en stödfunktion som många andra verksamheter är beroende av. Därför handlar Thomas arbete också om att förstå vad ett avbrott skulle innebära för dem som använder systemen.

– Det kan bland annat handla om att hemtjänsten och kommunens vård- och omsorgsboenden ska kunna fortsätta ge brukarna rätt stöd och hjälp.

Reservlösningar och förberedda arbetssätt

För att vara förberedd arbetar IT-funktionen med kontinuitetsplanering, att planera för hur arbetet ska kunna fortsätta vid en störning. Säkra säkerhetskopior, reservlösningar och övningar är viktiga delar. IT hjälper också kommunens verksamheter att ta fram manuella rutiner som kan användas om de digitala systemen ligger nere.

– Vi samarbetar med kommunens beredskapssamordnare, krisledning och verksamheter samt med leverantörer, andra kommuner och nationella aktörer inom cybersäkerhet. Vi behöver hjälpas åt och ha förberedda arbetssätt för att kommunens viktigaste verksamheter ska kunna fortsätta fungera.

Thomas bästa beredskapstips

– Lita inte blint på att mobilen, internet och digitala betalningar alltid fungerar. Ha en batteri- eller vevradio så att du kan lyssna på P4 Västerbotten, viktiga telefonnummer på papper, en laddad powerbank och gärna lite kontanter hemma utifall att kortterminaler eller Swish ligger nere vid ett strömavbrott.

Möt Marie Nygårds, måltidschef

Mat behöver finnas även när strömmen går, vattnet inte går att använda eller ett oväder påverkar vardagen. Som måltidschef i Vindelns kommun arbetar Marie Nygårds med att förbereda måltidsverksamheten för att kunna fortsätta laga och servera mat under förändrade förutsättningar.

– Måltidsenheten är en samhällsviktig verksamhet. Vid en kris behöver vi finnas på plats och kunna ordna mat till dem som är beroende av våra måltider. Det kräver att vi är flexibla och vet hur vi ska gå tillväga i olika situationer.

Störningarna kan se olika ut. Förorenat vatten, elbrist, oväder eller krig ställer olika krav på både råvaror, utrustning och arbetssätt. En konkret förberedelse är att måltidsenheten har skaffat stora stekhällar som underlättar matlagningen vid strömavbrott.

Matförråd och alternativa sätt att laga mat

Måltidsenheten har alltid ett visst lager av livsmedel för den dagliga verksamheten. Vid ett strömavbrott är planen att i första hand använda maten i kylar och frysar.

– Vi har också påbörjat arbetet med att bygga upp ett centralt lager med råvaror som inte behöver förvaras i kyl eller frys. De ska fungera att tillaga även om vi inte har tillgång till el eller vatten.

Arbetet handlar om att skapa fler möjligheter att ordna måltider när kökens vanliga förutsättningar förändras. Både valet av livsmedel och möjligheten att tillaga dem är viktiga delar av beredskapen.

Maries bästa beredskapstips

– Fundera på hur du skulle lösa en dag hemma om strömmen gick. Hur gör du om det är sommar och varmt? Och hur gör du om det är vinter och minus 20 grader? Det är viktigt att inte bara planera, utan också öva på olika situationer.

- Jag vill även tipsa om Livsmedelsverkets information om mat vid kris. Där finns förslag på mat att ha hemma och utrustning som kan behövas om exempelvis strömmen går.

Läs mer: Livsmedelsverkets matförrådslista och menyförslag vid kris Länk till annan webbplats.

Möt Jamal Mouneimne, energi- och klimatrådgivare

Ett längre el- eller värmeavbrott påverkar både hem och arbetsplatser. Jamal ger opartisk information och rådgivning till invånare, företag och organisationer. Hans kunskap kan bidra till att fler är förberedda när energiförsörjningen inte fungerar som vanligt.

– Vid en kris kan vår roll vara att bidra med kunskap om hur man hanterar längre el- eller värmeavbrott och minskar sin energianvändning. Det kan handla om rådgivning kring reservkraft, uppvärmning och matlagning.

För företag och organisationer kan rådgivningen handla om att förbereda verksamheten för störningar i energiförsörjningen. En mycket viktig del av Jamals förberedelser är att hålla kunskapen uppdaterad och förstå hur energisystemet fungerar och vilka konsekvenser olika störningar kan få.

Även i kommunens planering kan Jamal bidra med ett energiperspektiv. Genom nätverket av energi- och klimatrådgivare får han utbildning, information och möjlighet att utbyta erfarenheter inom bland annat energiberedskap.

– Vi behöver också samverka med exempelvis kommunens beredskapsfunktioner, tekniska verksamheter, energibolag och elnätsföretag. En verksamhet som behöver mindre energi är ofta lättare att hålla igång vid störningar.

Jamals bästa beredskapstips:

– Börja med att fundera på vad som händer hemma om elen försvinner i flera dygn. Hur får du värme? Hur lagar du mat? Hur får du information? Och hur kan du hålla telefonen laddad?

Att minska energibehovet kan också stärka beredskapen. Bättre isolering hjälper exempelvis bostaden att behålla värmen längre vid ett värmeavbrott.

– Man behöver inte lösa allt på en gång. Börja med att identifiera vad som är mest sårbart hemma och ta några konkreta steg för att bli bättre förberedd.

Möt Malin Andersson, beredskapssamordnare

Hur ska omsorgen, skolan och andra viktiga verksamheter fortsätta fungera om elen försvinner, IT-systemen ligger nere eller många medarbetare blir sjuka samtidigt? Det är frågor som Malin Andersson arbetar med som kommunens beredskapssamordnare. Hon samordnar beredskapsplaneringen och hjälper kommunen att förbereda sig för kriser utifrån Vindelns förutsättningar.

– Vi behöver planera innan krisen kommer. Det kan handla om hur verksamheterna ska arbeta vid strömavbrott, dela information när IT-systemen inte fungerar eller hantera stora personalbortfall, som under pandemin.

Planeringen ska hjälpa verksamheterna att fortsätta utföra sina viktigaste uppgifter även när de vanliga arbetssätten inte fungerar. En del av arbetet är därför att ta fram manuella rutiner som kan användas när ordinarie system ligger nere.

Förberedelser som bygger på samarbete

Kommunens beredskap formas tillsammans med verksamheterna och i samverkan med andra aktörer. För Malin är kontakterna både inom och utanför kommunen en viktig del av arbetet.

– Vi samarbetar med andra beredskapssamordnare i Västerbotten genom ett nätverk där Länsstyrelsen är sammankallande. Vi träffar också grannkommunerna regelbundet. Föreningar, blåljusorganisationer, Försvarsmakten och näringslivet är andra viktiga samverkansaktörer i beredskapsplaneringen.

Samarbetet behövs också nära invånarna. Att känna sina grannar och veta vilka resurser som finns i närheten kan göra stor skillnad när vardagen förändras.

Malins bästa beredskapstips

– Ledordet är tillsammans! Prata med grannarna och inventera vilka resurser ni har och kan hjälpas åt med. En granne kanske har en vedkamin, en annan ett gasolkök och en tredje en vevradio. Hur kan era krislådor komplettera varandra? Tillsammans är vi starka, både i kommunens beredskapsarbete och hemma i kvarteret eller byn.