Positiva effekter för arbetet med psykisk hälsa i Vindelns kommun

Efter årsskiftet startade Vindelns kommun ett projekt för att främja barn och ungas psykiska hälsa. Projektets mål har varit att utveckla tidig samverkan mellan skola, socialtjänst och hälsocentral.

Knappt ett år senare har arbetet gett resultat och intresset har ökat markant inom området.
- Att bygga tidiga insatser med de befintliga strukturer som redan nu finns i kommunen, exempelvis samverkan med HLT - hälsa, lärande och trygghetsteam - samt kommunens fältgrupp har varit viktig. Att arbeta mer förebyggande med frågan psykisk ohälsa har varit vår målsättning. Vi känner att vi hunnit en bra bit på vägen, säger projektledarna Claudia Kerttu och Ingela Windelius samstämmigt.

Båda har mångårig erfarenhet av dessa frågor där de framgångsrikt drivit projektet under året. Utgångspunkt har varit den elevenkät som görs varje år på högstadiet och som visade att eleverna inte alltid tyckte att deras psykiska hälsa varit tillfredställande.
Genom dialog och samverkan med andra kommuner i Västerbotten har Vindeln samlat på sig goda exempel på förebyggande arbete inom området.

Projektet riktade tidigt in sig på frågeenkäter till bland annat föreningar, studieförbund och kyrkor i syfte att ringa in de personer som har frekvent kontakt med barn- och ungas psykiska hälsa i sina respektive verksamheter. Utifrån dessa enkäter och övriga möten formades en strategi för arbetet som utmynnat i en rad konkreta åtgärder.

Bland annat har ett 20-tal medarbetare utbildats i MHFA - första hjälpen till psykisk hälsa och Kaskad - om självskadebeteende. Vidare har sex anställda utbildats att genomföra föräldrautbildningar med ABC - Alla barn i centrum - som utgångspunkt.

- Vi har även initierat och förberett för ett närvaroteam som ska arbeta med problematisk skolfrånvaro där två personer kommer att rekryteras inom kort, avslöjar Claudia Kerttu och Ingela Windelius.

Projektet har även kommunicerat och samverkat med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), regionens kontaktcenter och politiker i länet i vissa frågor för att göra vården och kontakten med barn-och unga samt deras vårdnadshavare mer lättillgängligt.

Arbetet har även tillsammans med skolan inriktat sig i att utbilda och stötta föräldrar i deras relation kring sina och andras barn genom att skapa förståelse och samsyn kring gemensamma frågor som rör barn- och unga.
Genom aktiva föräldramöten har målsättningen varit att väcka och belysa viktiga frågeställningar och ge vårdnadshavarna en gemensam plattform där de kan diskutera frågor som bland annat kost, sömn, skärmtid och tid för samtal.

Under året har flera föreläsningar genomförts för både vårdnadshavare och personal med bland annat ämnen som; hur man samtalar med barn om porr, så blir du en pratbar vuxen och hur barnen interagerar på nätet med dess utmaningar och möjligheter.
- Det har varit mycket uppskattade föreläsningar där enkäterna efteråt visar att vårdnadshavarna tycker de både lärt sig mer om föräldraskapet som de kan använda. Sammanfattningen visade också på ett stort behov för mer kunskap och då främst rörande psykisk ohälsa, berättar Claudia Kerttu.